Nu när sommaren – förhoppningsvis (?) snart är över och den klara vackra hösten är på väg - kan jag lugnt konstatera att juni månad, är nog den månad jag tycker allra bäst om. Då är det ljust på kvällarna, det doftar gott av hägg och syrén. Och man har en förväntan på somma­ren, hur ska den bli? Ska den bli varm så att man kan sitta ute på kvällarna. Eller blir den ”som vanligt” regnig och kall?  En av de vackraste texterna jag vet och melodin också, är nog Sven-Erik Magnussons När juninatten….. Vem som skrev den vackra texten vet jag inte mer om än att det en värmlänning och att  Sven-Erik M har tonsatt den. Låten är nog lika vacker vem som än sjunger den. Refrängen känner ni nog igen:

När solen färgar juninatten. Och när sången och musiken dansat ut. Det är stunder som man borde ta till vara. Och ha kvar som ett täcke under vinterkalla da´r. 

Jag vet inte vad det är med dessa värmlänningar och Värmland som tar tag i mig. Jag är ju från Dalarna för jösse namn!?? Men ändå är det en särskild liten plats i mitt hjärta som rym­mer lite Värmland och värmlänningar. Vet inte riktigt varför men besöket jag gjorde förra sommaren hos Fröding och Lagerlöf t.ex. sitter kvar. Och Sandgrund förstås. Jag inser att jag varit alldeles för lite i Värmland. Finns mycket att se där. Och naturen!! Alla bra musiker som kommer därifrån!

Nå, hur gick det med sommaren. Blev sommaren och semestern som ni ville och trodde att den skulle bli? För varmt för länge, eller hur? Vem hade kunnat ana att jag skulle säga att jag fått nog av sol och värme? En helt otänkbar kommentar från mig för bara något är sedan. I år blev det ju till slut nästan omöjligt att vara utomhus. Lite skrämmande att det varit så varmt ända sedan maj. Inte ens myggorna verkar orka flyga omkring. Det finns en låt som heter Sommar´n som aldrig säger nej - ni vet den med textraden ”dina bröst är som svalor som häckar”! I år stämde den titeln verkligen, den här sommaren sa aldrig nej och tackade för sig. Det tog lite väl lång tid tycker jag nog innan den tog slut. Om den ens är slut? När ska det vända? Och hur blir det då? Hagelstormar, skyfall översvämningar! Nej men usch då, det kan ju bli en alldeles underbart lagom höst och vinter.

Men förutom vädret – hur blev sommaren? Har man för höga krav på hur det ska bli och vara? Och blir sedan besviken när det inte alls blev som man trodde? Besviken på andra? På sig själv? På vilken sorts semester har man haft? Sol och bad i ”Långtbortista´n”? Bilse­mester ut i Europa? Har man flängt runt som en skållad råtta för att hinna se och vara med om så mycket som möjligt? Den sorten har jag aldrig varit. När jag varit ledig har jag varit le­dig. Inga måsten, inga resor kors och tvärs. Mer som att sitta under korkeken och lukta på blommorna. Kanske beror det på vad man jobbat med? Jag har alltid haft ”marktjänsten” åt cheferna på mina jobb. Redigerat och snyggat till skrivelser efter alla konstens - dvs. Myndig­hetens – skrivregler. Betalat fakturor i tid. Sett till att de kunnat ha en konferens där de ville, sett till att inbjudan gått ut, deltagarlista skrivits, tagit emot anmälningar. Tagit emot gäster, föreläsare. Svarat på frågor från deltagarna två dagar innan konferensstart som t.ex. ”Har jag bokat rum”? ”Hur tar man sig till konferensanläggningen” m.m. Och sedan alla frågor på plats: Jag vill gärna ha GI-kost? När är lunchen? Har vi en timme? Hinner vi åka ner på sta´n? Svarat på samma frågor 1000 gånger. Det här låter besvärligt? Nej inte ett dugg. Det har varit jätteroligt och jättejobbigt. Jag har lärt känna så många trevliga, roliga ”tokiga” män­niskor från hela Sverige, lärt mig så mycket. Varit med om så många stora konferenser. Och små. Men alltid väldigt intressanta. Och alla intressanta föredragshållare, talare, modera­torer, myndighetspersoner av alla de slag jag träffat och lyssnat på. Och aldrig en dag har jag kommit till jobbet och tänkt ”Undrar vad ska jag göra idag då?”

Det kanske är därför jag bara vill ta det lugnt och inte ordna ett endaste dugg för någon annan, utan bara vara ledig på semestern.  Och den här sommaren har jag nog inte gjort ett endaste skapandes grand! Utom att träffa vänner, ätit och fikat förstås! Men nu är det snart höst och då jäklar ska jag ta igen allt jag inte gjorde i sommar!

En liten tanke att ta med er - ”Låt minnet av sommarens svalka, värma dig i vinterns kyla”.